Från istid till badsäsong

FRÅN ISTID TILL BADSÄSONG

Stenålder nMänniskans tidiga existens på Kullaberg bevisas av många fynd från jägar- och bondestenåldern ca 7500 1500 f.Kr. I det skogklädda landskapet var livsvillkoren betydligt bättre än under den kalla tundratiden. Klimatet var nu betydligt mildare och bokträden kunde vandra in söderifrån ca 3000 f.Kr.
nFrån boplatser i grottor och på klipphyllor har redskap tillverkade i flinta eller grönsten hittats men också benrester från olika djur har grävts fram. En mjärde tillverkad i björk och vide har hittats i Jonstorp. Från yngre stenåldern har man funnit rester av hus, hyddor och en broläggning.

Bronsålder nFrån bronsåldern, 1500 - 500 f Kr., finns inte spår av bosättning uppe på själva berget. Få fynd finns från bronsåldern som egentligen bara var en fortsättning av stenåldern. Antagligen var bronsen reserverad för smycken och betydelsefulla föremål.
nIcke desto mindre har två fynd från bronsåldern gjorts under de allra senaste åren. Båda finns utställda på Höganäs Museum.

Karta över fornfynd

nVid en grävning i Mölle hittades en halsring i brons med låg tennhalt daterad till tidig bronsålder, ca 1500 f Kr. Gjutningen är enkelt gjord och smycket är inte bearbetat. Liknande halsringar har hittats i Tyskland och man antar att de använts som betalningsmedel eller som råmaterial för vidare gjutning.
nPå en gångstig längst ut på Kullaberg dök ännu ett brosåldersfynd upp, dock från sen bronsålder, ca 600 f Kr. Fyndet består av en gjuten kvinnofigur, troligen en gudinna, 13,5 cm hög av en typ som är känd från andra ställen i Norden.

Kvinnofigur och halsring från bronsåldern (Höganäs Museum)

nSöder om Himmelstorp finns tre s.k domarringar. Det är 7 - 11 stenar eller block lagda i en vid ring. Här samlades man till ting och marknad, firade och avgjorde viktiga saker. Området med de två mindre ringarna kallas Mysikehagen och är en traditionsbunden plats. Bara för ett halvt sekel sedan och i viss mån än idag firas midsommar och andra högtider häruppe.

nSannolikt har berget varit plats för sammankomster med kultiska förtecken. Ett uttryck för detta anses "Björkerödstenen" vara. Denna stora sten med inristade symboler vars ursprungliga plats var Björkeröd finns nu på Höganäs muséeum. En liknande mindre sten, från Brunnby, finns att bese på Krapperup.

Krapperupsstenen (LW)

nI slutet av bronsåldern medförde befolkningstillväxten och klimatförsämringen ett starkt ökat behov av odlingsareal. Årdret togs ibruk och underlättade jordbearbetningen. Vinterutfodringen av djuren omvandlade skog till skott- eller hamlingsskogar. Från denna tid härstammar de gravhögar som idag syns som små kullar på åkrarna.

Järnålder nJärnålderns, 500 f.Kr. - 1050 e Kr., strängare klimat fordrade bättre bostäder. Människans bruk av järn underlättade både bostadsbyggande och åkerbruk samt utvecklade båtbyggandet. Fynden berättar om långväga kontakter och rikedom. Vikingatiden i slutet av järnåldern är den period som har det livligaste utbytet med fjärran länder. En hals- och en armring, försedda med småringar om vilka arabiska mynt vikts, har hittats vid Brunnby. I Mölle under en stor sten fanns fragment av kedjor och en halsring.

nPollendiagram visar att boken först under det senaste årtusendet f Kr. blev betydande som skogbildande träd i Skåne. På Kullaberg kom efter hand dock ekskog att dominera. Fuktigare och kallare somrar orsakade en naturlig urlakning av marken. Denna markförsämring förstärktes kulturellt genom utglesning av den tidigare relativt väl slutna ädellövskogen och den hedbildning som orsakades av den alltmer intensiva betesdriften.

Medeltid nFrån tidig medeltid fungerade Krapperup som maktcentrum och blev under följande århundraden ett av de största godsen i Skåne. Godsets invånare satte sin ekonomiska och kulturella prägel på omgivningarna.

Både genom egen utövning av vetenskap, omfattande socialt umgänge samt genom att, liksom än idag, stödja och utveckla bygdens kultur. Borgen har genom seklerna byggts om liksom trädgård och park, ofta med hjälp av dåtidens bästa arkitekter och trädgårdsplanerare.

Sill och Turister nSilltillgången från medeltiden och framåt medförde en blomstrande handel för bygden. Kapell byggdes vid fiskelägena där prästen höll gudstjänst under sillsäsongen. Arilds kapell är ett av de få som fortfarande är bevarat.

Prästerna och Krapperup var berättigade till tionden av fiskarnas fångst. I slutet av 1800-talet var mor Cillas värdshus i Arild känt för fiskare och fiskuppköpare. När sillen började tryta hittade konstnärer, författare och herrskapsfolk till hennes värdshus.

Platsnamn nPlatsnamnen på Kullen utgår till stor del från fiskarnas behov av att kommunicera om bl.a fångstplatser. Bland lantbrukare fanns liknande behov främst före laga skiftet och byarnas upplösning på 1830-talet. Därefter blev många namn överflödiga och bortglömda då gemensam mark i stort sett inte längre existerade.

nSenare följde namn i turismens fotspår med fornnordisk anknytning då intresse för medeltid och arkeologisk forskning var i ropet. Namnen anammades av roddare och båtfolk som transporterade turister runt Kullen. Således lever namnen vidare. Enstaka natursköna platser har också namngetts av turister.

Kullamannen nKullamannens alla ställen hänger samman med en medeltida myt om en vis stjärntydare och siare som skulle ha bott på berget. Kullamannen nämns en historisk roman av dansken B.S Ingemann från 1826. Berättelsen utspelas på kung Valdemar II Seiers tid, första hälften av 1200-talet.

I en själländsk krönika från 1350 står det att Kullamannen skulle varit en riddare vid namn Thord Knutsson Bonde som spådde kung Valdemar om hans söners framtid. Benämningen Kullamannen har i folkmun även satts på Kullagårdens brukare och på den som ansvarade för fyren. Sålunda har myt och verklighet blandats till fantasieggande berättelser.

Naturromantik nDe naturromantiska strömningarna i slutet av 1800-talet påverkade både konstnärer, besuttna och naturvänner att bege sig ut i naturen. Litet skrämmande var det med allt det "vilda".

Därför passade det naturligt avgränsade Kullaberg utmärkt. Man kunde besöka vildmarken på eftermiddagen och ändå hinna tillbaka till tedags på pensionatet i Mölle eller Arild.

nDen variationsrika naturen omslutet av hav erbjöd tillgång till både bad och kontemplation, naturmåleri samt längre vandringar utan risken att gå vilse någon längre sträcka.

Marknadsförare nKullabergs förträfflighet skildrades bl.a på den kände hovfotografen P Lundhs foton. Dessa spreds till både tyskar och danskar och bidrog till den ökande turistströmmen. Kullabygden på Möllesidan hade rykte som badort p.g.a gemensamhetsbadet. Det var inte brukligt på den tiden för kvinnor och män att utnyttja samma badplatser. För att njuta av denna nyhet utan skamfilat rykte skaffade sig många sommaradress i Arild för att sedan flitigt transportera sig mellan orterna.

Sekelskiftesvandrare (HPL)

"Synden i Mölle" (HPL)

nGustav Elversson drev gästgiveri på Kullagården i slutet av förra seklet och denne driftige man såg till att naturen lades tillrätta för turisterna. Genom hans försorg tillkom trappor, räcken och utsiktsposter på strategiska ställen.

Turistströmmen nHotellrörelsen i både Mölle och Arild blomstrade och två celebra besök gynnade badorterna omkring sekelskiftet. Oscar II mottogs 1894 med flera äreportar i Arild. Den mest originella var gjord av tjusigt draperade fiskegarn, flaggor och grönt.
nKejsar Wilhelm 11 besökte Kullen med sitt flaggskepp sommaren 1907.
n1910 kunde turisterna ta tåget ända fram till Mölle. Nu hade man direkt förbindelse med Köpenhamn och Berlin. Dessförinnan var man hänvisad till ångbåt eller tåg som hade Höganäs som slutstation. Hästskjutsar anslöt vidare till Mölle.

nDå första världskriget utbröt 1914 påverkade det turistströmmen till Kullaberg allvarligt. Återhämtningen som kunde förväntas under mellankrigstiden uteblev och de direkta båtförbindelserna liksom järnvägen lades efter hand ned. Järnvägsspåret fungerar idag som cykelväg mellan Mölle och Höganäs.
nMellan 1945 och 1970 försvann flertalet hotell och pensionat. Ett fåtal finns dock kvar såsom Grand Hotel och Turisthotellet i Mölle. I Arild finns den vackra Rusthållaregården och Strand Hotell.

nUnder senare decennier har Kullabergsområdet åter blivit ett välbesökt turistmål. Reservaten på Kullaberg, Krapperups slottsmiljö med kulturella aktiviteter och de måleriska samhällena Mölle och Arild, drar årligen hundratusentals semestrande från både Sverige och utlandet.

Framtiden - låt barnen uppleva Kullaberg,
men håll ett öga på dem!