Blomravinerna

BLOMRAVINERNA

Karta över mellersta delen av Kullaberg från
Kullagårdens Värdshus till Vaktstugan

nI de djupt skurna ravinerna ned till klapperstensfälten är berggrunden förmånlig för växterna. De knaggliga brantformationema hjälper till att skapa många olika miljöer för ett stort antal vegetationstyper. Det är också här den flora-, lav- och mossintresserade har mycket att upptäcka.
nNedgångar till strandmalarna är tillrättalagda på flera ställen och där är det enklast att komma nära havet.
nI de grönstenspåverkade ravinerna är floran som rikast här på berget. Vid Käringmalen blommar ramslök på våren och ovanför Ablahamn månviol och hålnunneört.

[Teckenförklaring till kartan]

nPå gammal åkermark ligger golfbanan, vilken ger området en parklik elegans som med havet i fonden kan njutas från bilvägen. Golfbanan ramas in av lövskog, oftast bok, som övergår i rika ekkrattskogar i branterna. Bokskogen mellan Ransvik och Josefinelust är återstoden av ett tidigare ollonskogsstråk vid gamla Kullagården.

Ramslök (AP)

Månviol vid Ablahamn

Hålnunneört

nRansvik på sydsidan, badplatsen med gamla traditioner, nås med bil och har handikapparkering och toalet samt lift ner till caféet vid badstran den. En större parkering finns en bit från caféet.
nRester av det tidigare inägolandskapet ses vid Hjorthagen med spridd ängar och hagar. Tidigare var husen här, Kullahusen, arbetarbostäder åt Kullagården.
nStigen från Josefinelust mot Djupadal går delvis i ekkrattskog ute på kanten av nordbranten och har en fantastisk utsikt. Fiskmås, gråtrut, tobisgrissla och korp finner det tillräckligt ostört här för häckning. Intressanta, möjligen häckande fågelarter är stenknäck, mindre flugsnappare och sommargylling.
nTvärstigen öster om Hjorthagen ge möjlighet att avvika söderut mot Bara kullens fantastiska utsikt över Mölle.

SÖDRA RÖDMÄRKTA STIGEN:

Kulla mosse - Ransvik nI området mot Kulla mosse har påträffats flera sällsynta fjärilsarter. Crambus geniculens är en småfjärilsart som trots minst 100 år på Kullaberg inte påträffats någon annanstans i landet. Den är inte ovanlig på kala kullar i området. Havsutsikt på i stort sett hela sträckningen.

Hängestenen nStenblock som blivit hängande mellan två klippblock.

Bränneslån nI dessa låer brukade man förr samla drivved för eldning.

Altaret nEn flat klippa som står upprätt. Den har svarta streck av insprängd mörkare stenmassa. Det finns också en smal mörk uppstående sten vilken kallats Prästen vid Altaret. Den döljs numera av växtligheten. Altarelåen är en smal klyfta intill.

Tvillingarna nEn stor tudelad gnejsklippa med smala grönstensgångar på sluttningen mot stranden.

Kattugla (AP) Ransvik nLiljekonvaljen blommar i maj bland andra örter och gräs under de glesa ekkronorna i Ransvikdalen. Längs bäcken strax väster om Ransvik täcks marken av ramslök som blommar från slutet av maj till midsommar. Här liksom vid Ablahamn finner man den unika månviolen. Den blommar i juni men de platta vita fröhusen kan ses fladdra i vinden under resten av året. Det gäller också för trädgårdsflyktingen judaspenningar, vars fröhus är rundare i kanterna. Denna blommar dock en knapp månad innan månviolen.

I ek- och bokskogen häckar bl a skogsduva, gröngöling och kattuggla.
nBåde öster och väster om Ransvik har keramikskärvor hittats från stenålderskulturen ertebölle, som var en fångstkultur.
nDen flinta man kan hitta i branterna och på klipphyllor måste ha hämtats på annan ort då berget inte består av denna bergart. Flintan användes för redskapstillverkning liksom grönstenar.
nUtgrävningarna visar redskap såsom pilspetsar, knivar och skrapor samt ornerade krukskärvor.
Blommor på öppen sydsluttning vid Ransvik

GULA TVÄRSTIGEN:
nStigen löper från Ransvik mot Josefinelust över asfaltvägen. Området karaktäriseras av olika lövskogsområden med omväxlande öppna partier.

Hjorthagen nRedan 1936 inplanterades kronhjortar här och har sedan dess hållits i en inhägnad där man lätt kan se dem från vägen. Mellan vägen och Hjorthagen finns ett bestånd av den ovanliga juniblommande rödfibblan.

Kullamannens grav nEn rest sten högst uppe på höjden. Sydväst om denna finns ett litet fuktstråk som är örtrikt med S:t Pers nycklar, gullvivor och blåsippor.

Kullagården nDenna sekelgamla lantgård är idag klubbhus. Golfklubben har nyligen köpt marken med tillhörande byggnader för sin verksamhet. Här finns restaurang och övernattningsmöjligheter året om.

Ransgården eller Gamle Kullagård nNågra hundratals meter innan Kullagården ligger den ursprungliga gården. Boningshuset som idag inte finns kvar var beläget norr om vägen som gick rakt genom gården.
nDå "Kuldegaard" omnämns i Kgl. brev av 1564 tillhörde det danska kronan och var anslagen til underhåll av Kulla fyr. Gården låg ensam på udden och blev knutpunkten för all verksamhet här ute, bl. a fyrhållningen och den silverbrytning som påbörjades 1561.
nGårdens enskilda betesmark, spetsen av Kulla udde, lär i början på 1700-talet
varit naken med enstaka små enbuskar. Dock skriver Linné 1749 att "en vacker och ren bokskog på alla sidor instängde gården".
nGården delades i två brukningsdelar 1833 då dagens Kullagård uppfördes. Återförening skedde under Gustaf Elverssons ledning 1860. Omkring denna tiden, när turismen kom igång, drev han Kullagården som ett gästgiveri. Detta blev en kär tillflyktsort för konstnärer, författare och naturvänner. Tiotalet år senare övergick gården liksom hela Kullaberg i Krapperups ägo.

Barakullen nMagnifik utsikt! Barakullen kan nås från asfaltvägen direkt västerut. Stigen är något brant så om man önskar kan man ta in från asfaltvägen norrifrån istället. Denna stig är också markerad.
nNedanför Barakullen växer den speciella ekkrattskogen. Bergets bredaste diabasgång som löper från Fyren till Arild finns blottlagd under kullen. Diabasen syns som ett mörkare band i den rödaktiga gnejsen.

NORRA BLÅ STIGEN:

Ablahamn nI Ablahamnsravinen korsar två grönstensgångar varandra och skapar förutsättningar för en rik flora. Särskilt märks den i juni blommande månviolen. Detta är en av de tillgängligaste ravinerna och har använts som båtplats för folket i Kullagården. Utgrävningar på klipphyllorna påvisar här liksom vid Ransvik att fångstkulturen från stenåldem kallad ertebölle har funnits här.
nOmrådet ovanför Ablahamn mellan skogsbrynet och artonde hålet innehåller en del intressanta arter såsom den rara dvärgjohannesörten.

nDen blommar med lysande små gula blommor i juni. Gräsvialen och gulvickern tillhör florans nykomlingar som antagligen anlände hit med utsäde på 1950-talet.
n Öster om Ablahamn går man på kullig lövskogsmark delvis i kanten av golfbanan. Förbi Käringmalen i ekblandskogen mot Josefinelust finns en utsiktsplats som inte får missas. Var rädd om rådjuren som skuttar omkring bland de oländiga klippformationerna!

Käringmalen Käringmalen nKäringmalens övre brant är starkt grönstenspåverkad och således näringsrik. Här finns rikliga bestånd av ramslök, som blommar i juni, och dessförinnan i april - maj hålnunneört. På branten är krattskog med lind och ek väl utvecklad. Nere vid stranden finns två klapperstensfält, eller malar, åtskiljda av en amfibolitrygg. Båda är lätt åtkomliga badplatser.

Eldglödande klippor nSmal kam av kullait, den speciella röda formen av diabas på Kullaberg, som framträder då den är mer motståndskraftig mot vittring än omgivande bergart.

Josefinelust nFrån parkeringen vid Hjorthagen går en stig ner till badplatsen genom storstammig bokskog som i maj fylls med harsyra, gulplister och lundstjärnblomma (Lundarv) för att nämna några arter.
nHär huserar påfallande många hålbyggande fåglar som behöver torra gamla träd för sitt bobyggande t.ex kattuggla, skogsduva samt flera olika hackspettar och tättingar.
Josefinelust

nI ängsskogsfloran på Skallebacken, den lilla bergsknallen väster om nergången till Josefinelustmalen, finner man bl. a skogsveronika.
nEn sällsynt skalbagge, en s.k jordlöpare med namnet Abax ater huserar i bokskogen. Den finns bara på ett fåtal platser i södra Sverige.
nI ravinen ner till malen är vegetationen frodig längs Möllebäcken. Namnet tyder på att kärret ovanför en gång varit fångdamm till en vattenkvarn nedströms i ravinen. Strandkvanne växer här. Många arter av mossor förekommer på klipporna nere vid malen.
n Nere på malen kan man ca 10 meter upp på bergsluttningarna hitta ett flertal små grottor.