BLOMRAVINERNA
|
|
![]() Karta över mellersta delen av Kullaberg från Kullagårdens Värdshus till Vaktstugan |
nI de djupt skurna ravinerna ned till klapperstensfälten är berggrunden förmånlig för växterna. De knaggliga brantformationema hjälper till att skapa många olika miljöer för ett stort antal vegetationstyper. Det är också här den flora-, lav- och mossintresserade har mycket att upptäcka. nNedgångar till strandmalarna är tillrättalagda på flera ställen och där är det enklast att komma nära havet. nI de grönstenspåverkade ravinerna är floran som rikast här på berget. Vid Käringmalen blommar ramslök på våren och ovanför Ablahamn månviol och hålnunneört. |
nPå gammal åkermark ligger golfbanan, vilken ger området en parklik elegans som med havet i fonden kan njutas från bilvägen. Golfbanan ramas in av lövskog, oftast bok, som övergår i rika ekkrattskogar i branterna. Bokskogen mellan Ransvik och Josefinelust är återstoden av ett tidigare ollonskogsstråk vid gamla Kullagården.
|
![]() Månviol vid Ablahamn
|
nRansvik på sydsidan, badplatsen med gamla traditioner, nås med bil och har handikapparkering och toalet samt lift ner till caféet vid badstran den. En större parkering finns en bit från caféet. nRester av det tidigare inägolandskapet ses vid Hjorthagen med spridd ängar och hagar. Tidigare var husen här, Kullahusen, arbetarbostäder åt Kullagården. nStigen från Josefinelust mot Djupadal |
går delvis i ekkrattskog ute på kanten av nordbranten och har en fantastisk utsikt. Fiskmås, gråtrut, tobisgrissla och korp finner det tillräckligt ostört här för häckning. Intressanta, möjligen häckande fågelarter är stenknäck, mindre flugsnappare och sommargylling. nTvärstigen öster om Hjorthagen ge möjlighet att avvika söderut mot Bara kullens fantastiska utsikt över Mölle. |
|
|
![]() Kattugla (AP) |
|
I ek- och bokskogen häckar bl a skogsduva, gröngöling och kattuggla. nBåde öster och väster om Ransvik har keramikskärvor hittats från stenålderskulturen ertebölle, som var en fångstkultur. nDen flinta man kan hitta i branterna och på klipphyllor måste ha hämtats på annan ort då berget inte består av denna bergart. Flintan användes för redskapstillverkning liksom grönstenar. nUtgrävningarna visar redskap såsom pilspetsar, knivar och skrapor samt ornerade krukskärvor. |
![]() Blommor på öppen sydsluttning vid Ransvik |
nStigen löper från Ransvik mot Josefinelust över asfaltvägen. Området karaktäriseras av olika lövskogsområden med omväxlande öppna partier.
|
|
nDå "Kuldegaard" omnämns i Kgl. brev av 1564 tillhörde det danska kronan och var anslagen til underhåll av Kulla fyr. Gården låg ensam på udden och blev knutpunkten för all verksamhet här ute, bl. a fyrhållningen och den silverbrytning som påbörjades 1561. nGårdens enskilda betesmark, spetsen av Kulla udde, lär i början på 1700-talet |
varit naken med enstaka små enbuskar. Dock skriver Linné 1749 att "en vacker och ren bokskog på alla sidor instängde gården". nGården delades i två brukningsdelar 1833 då dagens Kullagård uppfördes. Återförening skedde under Gustaf Elverssons ledning 1860. Omkring denna tiden, när turismen kom igång, drev han Kullagården som ett gästgiveri. Detta blev en kär tillflyktsort för konstnärer, författare och naturvänner. Tiotalet år senare övergick gården liksom hela Kullaberg i Krapperups ägo. |
|
nNedanför Barakullen växer den speciella ekkrattskogen. Bergets bredaste diabasgång som löper från Fyren till Arild finns blottlagd under kullen. Diabasen syns som ett mörkare band i den rödaktiga gnejsen. |
nOmrådet ovanför Ablahamn mellan skogsbrynet och artonde hålet innehåller en del intressanta arter såsom den rara dvärgjohannesörten. |
|
![]() Käringmalen |
|
nHär huserar påfallande många hålbyggande fåglar som behöver torra gamla träd för sitt bobyggande t.ex kattuggla, skogsduva samt flera olika hackspettar och tättingar. |
![]() Josefinelust |
nI ängsskogsfloran på Skallebacken, den lilla bergsknallen väster om nergången till Josefinelustmalen, finner man bl. a skogsveronika. nEn sällsynt skalbagge, en s.k jordlöpare med namnet Abax ater huserar i bokskogen. Den finns bara på ett fåtal platser i södra Sverige. nI ravinen ner till malen är vegetationen |
frodig längs Möllebäcken. Namnet tyder på att kärret ovanför en gång varit fångdamm till en vattenkvarn nedströms i ravinen. Strandkvanne växer här. Många arter av mossor förekommer på klipporna nere vid malen. n Nere på malen kan man ca 10 meter upp på bergsluttningarna hitta ett flertal små grottor. |
WEBB-PRODUKTION: Torsten Nilsson, Skåne Online
© Copyright text och bilder: Länsstyrelsen, Miljöenheten, Malmö